När rädslor blir språngbrädor!

trampolin220I 6:e klass kom min första begränsande starka övertygelse som en smäck. Jag började våndas högläsning. Från en dag till en annan! Snabbt kom hjärnan att regissera ett panikscenario för vad som skulle hända om jag blev utvald att läsa högt. Ännu värre var muntliga förberedelser!

Så här höll det på tills jag gick ut gymnasiet. I efterhand förstår jag inte själv varför jag inte förklarade för mina föräldrar eller lärare att det här skapade hinder i mitt lärande. Jag led i det tysta och kämpade på egen hand för att komma över det.

Samma gåta kan det tyckas vara att jag efter universitetsstudier valde ett yrke där jag varje dag stod i rampljuset för framträdande. I rollen som säljare av läkemedel. Ibland inför en liten skara primärvårdsläkare, ibland inför en stor klinik med 40 hungriga hjärtspecialister. Sakta men säkert skaffade jag mig mentala strategier för att komma över min ”inbillning” att det här var farligt. Stolt som tuppen och med en säkerhet som växte dag för dag klappade jag mig själv på axeln. Bra jobbat! Min egen bekräftelse var viktigare än berömmet från andra.

Idag är det bästa jag vet att hålla föredrag och träna grupper. Att stå inför en publik och fånga den. Jag njuter och jag vet att jag gör skillnad. Fullt medveten om min resa för att komma dit jag är idag.

Min resa har varit lång och jag skulle inte vilja ha mina begränsande övertygelser otänkta. Tack vare detta har jag idag utvecklat förmågor som jag annars inte skulle ha tränat upp.Min egen historia gör att jag idag har en stor förståelse för hur jag möter individer och grupper i träning och utbildning och jag känner igen signaler. Med min egen historia inspirerar jag andra som vågar och vill mer.

Jag brukar inleda mina utbildningar med att berätta att ”ingen kommer behöva stå här framme där jag står, eller göra övningar där ni mår dåligt”. När det gäller säljträning visar sig detta vara särskilt viktigt att betona. Vid varje träningstillfälle ser jag minst en, oftast flera, som pustar ut och säger: ”åh tack Katarina för att du säger detta. Nu kan jag slappna av”. Dessa personer är många gånger de som tar med sig allra mest från utbildning- och träningsmomenten. Min analys av det är att dessa personer känner en tacksamhet med ökad energi som följd.

Senast denna vecka hade jag en säljutbildning där 2 personer av 8 visade stor lättnad över att vi kom in på målet med en lärande process. Det gav dem utrymme för att berätta om sina rädslor inför deltagande. Det handlar inte om att utvecklas i ett skrämt tillstånd. Det handlar om att lära sig med ett öppet och nyfiket sinne. Så är inte fallet om man sitter på helspänn och väntar på att bli avklädd! (så kan det kännas när man möter sina rädslor i en tvingad situation).

För dig som är chef eller tränar och utbildar vill jag ge följande tips:

  • Avdramatisera det som kan få människor att känna rädsla för träningsformen (säljträning är ofta laddat – i synnerhet synen på att jobba med rollspel). Se till att skapa ett lärande klimat. I det klimatet ska människor växa och få nya verktyg.
  • Förekom människors rädslor – bekräfta att det är naturligt att känna på ett visst vis. Det är naturligt att känna lite fjärilar i magen för utveckling. (Men kom ihåg att en skrikande mage och ett bultande hjärta är inget bra utgångsläge för någon person som ska lära sig nya saker). Ta reda på hur långt deltagarna är beredda att gå i sin egen träning av begränsande övertygelser och rädslor. För en del personer räcker det att få säga att ”det här är jobbigt för mig”, sedan är det fritt blås!
  • Värdera aldrig någons rädslor. Bekräfta att det är bra att man ger uttryck för sina rädslor och att det är modigt att stå upp för det i grupp. Acceptera och försök istället att odla nyfikenhet för personen att komma ur sin rädsla under den lärande processen.

För dig som deltager på utbildning eller kompetensutveckling vill jag ge följande tips:

  • Berätta om vad som kan skapa hinder för dig i din lärande process. Vad känner du rädslor för och hur kan det påverka dig under din utbildningsdag. Be att få 2 min med tränaren eller chefen innan utbildningsstart för att få en tydlig bild över dagen.
  • Cementera inte dina föreställningar, rädslor eller begränsningar. Be om hjälp att komma förbi eller över dina hinder. Ingenting är omöjligt. Det är jag själv ett levande bevis på. Få hjälp så att du inte fastnar!
  • Blanda inte ihop identitet och kompetens. Att säga “så här är jag”! begränsar din utveckling
  • Ta ansvar för hur öppet fönster du har för att lära dig nytt. Tänj på gränserna och ha högsta mentala närvaro. Reflektera inför utbildning hur du gör detta.

Jag ser att det lyser i deltagarnas ögon efter genomförda utbildningsdagar. Jag brukar få höra att mina utbildningar är annorlunda (i synnerhet säljträning). Så frågan är vad annorlunda är. Kanske är det innehåll. Kanske är det process. Kanske är det både och. Men en sak är säker. Det finns ingen som känner sig avklädd och naken i sitt lärande. Däremot ledd i sin utveckling med nya färdigheter och nytt mod. Jag tror på det! Jag tror på mina deltagares personliga utveckling!

Vill du veta mer så tveka inte att höra av dig!

Lycka till!